Referenser

Bekräftelsebias

En teori där individer söker, favoriserar och behåller information som bekräftar deras redan existerande övertygelser. Detta fenomen är särskilt uttalat för politiskt och emotionellt laddade ämnen kopplade till djupt rotade övertygelser.

Konstruktionsnivåteori

Beskriver förhållandet mellan psykologiskt avstånd och graden av abstrakt eller konkret tänkande hos individer. Ju längre bort ett objekt är från individen, desto mer abstrakt uppfattas det, och ju närmare det är, desto mer konkret uppfattas det.

Kulturell stramhet och löshet

Avser graden av en kulturs tolerans för avvikelse och normer. En ”stram” kultur har låg tolerans för avvikelse och starka normer, medan en ”lös” kultur har större tolerans för avvikelse och svagare normer.

Källa: Mert Aktas, Michele Gelfand, and Paul Hanges. (2015). Cultural Tightness–Looseness and Perceptions of Effective Leadership. Journal of Cross-Cultural Psychology.

Kunskapens förbannelse

En kognitiv bias som uppstår när en individ vid kommunikation med andra omedvetet antar att de besitter den kunskap som krävs för att förstå.

Birch SAJ, Bloom P. The Curse of Knowledge in Reasoning About False Beliefs. Psychological Science. 2007;18(5):382-386.

Falsk ekvivalens

Ett logiskt felslut som innebär att en ekvivalens fastställs mellan två ämnen baserat på felaktigt resonemang, som ofta fördömer och ursäktar båda parter i en tvist.

Informationsaversion

Individer är ovilliga att ta emot information som får dem att må dåligt, tvingar dem att göra något de inte vill, eller hotar deras djupt rotade värderingar och världsbilder. Även känd som strutssyndromet eller informationsundvikande.

Inokulationsteori

Ett psykologiskt ramverk från 1960-talet som syftar till att inducera förebyggande motstånd mot oönskade övertalningsförsök. Papageorgis & McGuire (1961) visade att tidigare exponering för motargument försvagar deras senare effekt på övertygelser.

Källa: Papageorgis, D., & McGuire, W. J. (1961). The Journal of Abnormal and Social Psychology, 62(3), 475–481.

Moralisk grundvalsteori

Föreslår att flera medfödda psykologiska system utgör grundvalarna för intuitiv etik: Omsorg/skada, Rättvisa/fusk, Lojalitet/förräderi, Auktoritet/subversion, Renhet/degradering, Frihet/förtryck.

Källor: Feinberg & Willer (2015). Personality and Social Psychology Bulletin. / Haidt, Jonathan. (2012). The Righteous Mind. Vintage.

Nudge-teori

Koncept inom beteendeekonomi populariserat av Thaler & Sunstein (2008), enligt vilket positiv förstärkning, standardalternativ och indirekta förslag — med bibehållen valfrihet — kan påverka beteenden och beslutsfattande.

Källa: Richard Thaler and Cass Sunstein. (2008). Nudge. Penguin.

Pre-bunking

Att tillhandahålla korrekt information innan exponering för felaktig information kan minska benägenheten att tro på den. Forskning av Sander Van Der Linden & Jon Roozenbeek visade effektiviteten mot desinformation.

Källa: BBC. https://www.bbc.com/future/article/20181114-could-this-game-be-a-vaccine-against-fake-news

Prospektteori

Tillskriven Kahneman och Tversky (1979): individer utvärderar vinster och förluster asymmetriskt — förlustaversion är starkare än attraktionen av vinst.

Källa: Kahneman & Tversky (1979). Econometrica. 47(2): 263–291.

Pseudo-ineffektivitet / Psykisk bedövning

Individer är mindre benägna att agera när de känner att deras handlingar inte kommer att göra skillnad. När ett problem verkar för stort aktiveras psykisk bedövning som ett kognitivt försvar.

Själveffektivitet

Albert Bandura hävdar att av alla mekanismer för mänsklig handlingsförmåga är övertygelser om personlig effektivitet mest centrala för att påverka beteende.

Källa: Bandura, A., & Locke, E. A. (2003). The Journal of Applied Psychology, 88(1), 87–99.

Social identitetsteori

Individer hämtar sin självkänsla från sitt medlemskap i grupper. Hur någon definierar sig själv anger vad de uppmärksammar, vem de litar på och vilka normer deras grupp har.

Social normteori

Sociala normer är regler som styr våra beteenden och vad vi anser vara normalt eller tabu. En normbaserad approach fokuserar på att förändra uppfattningar om vad andra liknande personer gör.

Världsbilder

Individer har olika världsbilder som styr deras förståelse av hur världen fungerar. Det är viktigt att identifiera var en gemenskap befinner sig för att bygga budskap som kommer att resonera.